8.7. Ångest – Ö03

Initial bedömning

Ångest är en stark rädsla eller oro, som kan ta kroppsliga uttryck. Stark oro som håller i sig under en längre tid, samt påverkar mående och aktiviteter i dagliga livet (ADL) kallas ångest. Ångest är automatiska reaktioner från nervsystemet . Symtomen uppstår p.g.a. att kroppen försöker hantera en situation genom att öka mängden stresshormoner i blodet. Vid panikångest hyperventilerar patienten ofta vilket medför lägre koldioxidhalt i blodet och därmed t.ex. stickningar/domningar i extremiteter och ansikte som följd.

Har patienten några egna strategier eller något läkemedel att ta vid behov?
Be patienten försöka finna ev. utlösande faktor
Försök hitta strategi som lindrar ångest, t.ex. avslappning, samtal, kontrollerad andning.

Riktad anamnes

S	Hur manifesterar sig patientens ångest?

O	När debuterade besvären?
P	Har besvären sett likadana ut sedan debut? Eskalerat?
Q	Kan ångesten avledas (tex samtal, fysisk aktivitet)?
R
S	Panikångestattacker? Strategier? Självskadebeteende?
T

A
M	Förändrad medicinering? Aktuell medicinering?
P	Riskbruk? Sjukdom?
L
E	Utlösande händelse?

Primär bedömning

XABCDE

Sekundär bedömning

Klarar patienten ADL/vardagliga sysslor?
Begränsas patienten av sin ångest?

Behandling

Provpaket: hjärt/dyspné
EKG
PVK v.b
Drogscreen vb
CIWA-skattning kap. 8.1 och alko.blås v.b.
BVC-skattning, se kap. 1.2.
Övervakning enligt rutin se kap. 1.2.
Suicidriskbedömning, kap. 8.1, ska ses som ett hjälpmedel och används för att komma fram till hur patientens vidare vård ska se ut.
Efterfråga om patienten klarar att utföra ADL (aktiviteter i dagliga livet)

Tänk på

Tänk på att plötslig debut av ångest kan ha en somatisk bakomliggande orsak så som t.ex. hjärtinfarkt. Handlägg patienten enligt respektive kap. vid somatisk misstanke.
Tänk på att självmedicinering kan förekomma (läkemedel/alkohol/droger) vid ångestbesvär.